Idag har vi varit en tur till Torp för å inhandla lite pryttlar. När vi kom hem hade posten knött ner ett paket i lådan. I det låg det världens sötaste lilla gröna set till Thirias, ifrån gamla bekanta till mina föräldrar. Så idag är mannen grod-grön. Amningen har börjat bli en procedur som kan hålla på ett bra tag per pass...Han kan käka, så det skvalar i munnen på honom, somna till å tappa taget, vakna fly förbannad (han verkar ha sin mors temperament då!) för att hetsigt återuppta amningen, som om livet hängde på det. Det gör det ju iofs när jag tänker efter... Han är som en ilsken kobra i attack innan han lyckas pricka rätt, å suga tag i bröstvårtan som om "anfall är bästa försvar" liksom... Det är så det svartnar för ögonen en liten stund för mig innan han hittar rätt taktik för å få ut mjölken.